Värmebölja och höga temperaturer

Under sommaren kan det periodvis bli mycket varmt i Sverige, så kallad värmebölja, som kan påverka hälsan och få andra följder. Här får du tips på hur du tar hand om dig och vad du ska tänka på.

Vad är värmebölja?

Värmebölja är en period med ovanligt varmt väder. SMHI definierar värmebölja som en period på minst tre dagar i sträck då dygnets högsta temperatur är minst 26 grader.

Höga temperaturer kan vara påfrestande för kroppen, särskilt för personer i riskgrupper. Att vistas länge i solen kan orsaka trötthet, huvudvärk, yrsel och illamående. Varmt väder kan också orsaka vätskebrist och uttorkning om du inte dricker tillräckligt med vätska. Hur du klarar och upplever värme är individuellt.

Riskgrupper

Extrem värme är farligt för alla men vissa behöver ta hand om sig extra mycket under en värmebölja. Grupper med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen eller att reagera på risker är särskilt sårbara.

Några riskgrupper är:

• Äldre personer.
• Personer som är kroniskt sjuka.
• Personer med funktionsnedsättning.
• Spädbarn och små barn.
• Gravida personer.
• Personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Råd vid värmebölja – till dig, dina vänner och anhöriga

Sommarvärmen kan vara farlig för alla, därför är det viktigt att ta hand om sig även om man inte tillhör en riskgrupp. Titta till dina vänner och anhöriga, och tipsa även dem om råden. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.

Var uppmärksam på inomhustemperaturen
Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 grader eller mer under tre dagar i följd.

Drick mer
Vänta inte på att du blir törstig, undvik större mängde söta drycker och alkohol. Ät gärna vätskerik mat som till exempel grönsaker och frukt. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.

Ordna sval miljö
Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.

Svalka dig och använd svala kläder
En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.

Ta det lugnt
Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.

Förvara läkemedel rätt
Förvara mediciner svalare än 25 grader eller i kylskåp. Läs om förvaring på förpackningen.

Var uppmärksam
Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan dosen behöva justeras.

Lämna inte handsprit i bilen
Handsprit innehåller alkohol och är mycket brandfarligt. Avångningen i handspriten ökar när temperaturen stiger. Detta i kombination med en gnista eller låga kan orsaka en brand. Gnistor kan uppstå när man till exempel öppnar eller stänger bildörrar.

Ökad brandrisk

Vid värmeböljor och höga temperaturer ökar brandrisken i skog och mark på grund av torka. Därför är det viktigt att elda med försiktighet och kolla upp om det råder eldningsförbud där du tänkt elda eller grilla. En liten gnista kan leda till en stor skogsbrand!

På Krisinformations webbplats kan du läsa mer om vad du bör tänka på innan du eldar och grillar i skog och mark.

Rötmånad

Höga temperaturer gör maten dålig. Den period vi normalt kallar för ”rötmånad” infaller i slutet av juli. Men är det varmt väder kan rötmånaden pågå mycket längre och börja mycket tidigare. Höga temperaturer ökar tillväxten av bakterier i dricksvatten och livsmedel, och risken för matförgiftning ökar. Därför är det viktigt att hålla sin mat fräsch.

Några enkla tips:

• Håll maten kall från butiken till hemmet. Ta gärna med en kylväska till butiken så att varorna håller sig kalla hela vägen hem.
• Ha ordentligt kallt i kylskåpet, lagom temperatur är + 4 grader.
• Tvätta händerna innan du lagar eller äter mat, och efter att du hanterat rått kött eller kyckling.
• Håll varm mat varm och kall mat kall.

Fler tips på hur du håller din mat fräsch hittar du på Livsmedelsverkets webbplats.

Viktiga telefonnummer

112 SOS Alarm
Hit ringer du vid akuta och livshotande lägen.

1177 Vårdguiden
Hit ringer du för att få sjukvårdsupplysning, dygnet runt.

11313 Sveriges nationella informations­nummer
Hit ringer du för att få information och råd om allvarliga olyckor och kriser i samhället.

Källa: Krisinformation och Folkhäsomyndigheten.